Inkomst

I höst ska riksdagen fatta beslut om en socialförsäkringsbalk som samlar allt som rör socialförsäkringarna. Allt, från graviditetspenning till efterlevandepension. Balken definierar allt, bl a inkomst.

Lönen, och därmed arbetet är utgångspunkten när de arbetsbaserade förmånerna beräknas. Det är föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, det är förmåner vid sjukdom eller arbetsskada, det är inkomstgrundad ålderspension, det är förmåner till efterlevande.

Det jag vill peka på är en luddighet.

När man inte kan arbeta och dra in en inkomst, så kallas ersättningen för den inkomst man går miste om också inkomst. Därför finns det en rad sociala förmåner som räknas som inkomst och som är pensionsgrundande.

Jag är rädd att den raka kopplingen mellan arbete och inkomst suddas ut av att ordet inkomst också används för det som ersätter inkomsten. Det blir lika legitimt att ha inkomst av ersättning som av arbete. Och det är ju också legitimt i de allra flesta fall. Vilket inte betyder att valet är fritt mellan att arbeta och att vara försörjd av kassan

Men jag kan tänka mig att ordet lön skulle dra fram arbetet i blickfånget som det som ger rätt till arbetsbaserade ersättningar. (Det finns också bosättningsbaserade förmåner men de diskuterar jag inte här: barnbidrag, underhållsbidrag m m)

Många uppfattar socialförsäkringarna som ovillkorade rättigheter. Det är fel. Jag tror att vi lurar oss genom språket. Jag är rädd att vi har lockat fram en viss rättighetsmentalitet genom att tänja ut inkomstbegreppet till att täcka allt som ”kommer in” oavsett om det är egna intjänade pengar eller ej. Lön är inkomst. Jag skulle vilja att lön var lön och ersättning ersättning.

Helena Rivière